Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
dipl·om·at·en●person som företräder sitt lands intressen hos främmande makt
och har vissa erkända rättigheter där
dipl.yrk.diplomatpassdiplomatpostFN-diplomatyrkesdiplomatdiplomater i huvudstaden är övertygade om att regeringens fall är nära○äv. bildligt om artig el. försiktig personsom den diplomat han är, svarade han varken ja eller nejsedan ca 1815av fra. diplomate med samma betydelse, eg. ’person försedd med fullmakt’; till diplom