Svensk ordbok 2009, webbversion

din´ pronomen, neutr. ditt, plur. dina ●som har sam­band med dig dvs. med den till­talade; ibl. genom ägande men ofta all­männare Nollhar du besiktigat din bil?ta din smör­gås och ät!hjälp din lille­bror!det är dina problem, inte mina○spec. (i själv­ständig konstr.) i ut­tryck för kärlekjag är din för evigt○äv. med förbleknad betydelse i en typ av känslo­uttryckdin skurk!din lille stackare!de dinadina an­höriga​ vi önskar dig och de dina en riktigt god jul! sedan 1000-taletrunsten, Vaksala, Uppland (Sveriges runinskrifter)runform þini (dat.), fornsv. þin; gemens. germ. ord; till stammen i du