Svensk ordbok 2009, webbversion

destabilise´ra verb ~de ~t de·stab·il·is·er·ar●försöka skapa instabila politiska förhållanden i ett land, ett om­råde e.d. admin.pol.stor­makten an­klagades för att destabilisera det lilla grann­landet för att fram­tvinga regim­skiftedestabilisera ngtsedan 1954till lat. dis´- ’i­sär’ och stabilisera Subst.:vbid1-134290destabiliserande, vbid2-134290destabilisering