Svensk ordbok 2009, webbversion
[-e∫´el.-ä´∫]
substantiv ~en ~er
depesch·en●viktig och brådskande skrivelse
särsk. mellan myndigheter; spec. från utrikesdepartement till egen diplomatisk representation el. omvänt
rum.samh.○äv. om nyhetsrapport som hängs ut i ett tidningskontors fönsterdepeschbyråen depesch (till ngn) (om ngn/ngt/SATS)sedan ca 1690av fra. dépêche med samma betydelse, till dépêcher ’befria från hinder; påskynda’