Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~er [-o´rer]
de·fibr·ill·at·or·er●apparat som med en elektrisk puls återför onormal hjärtrytm till normal
t.ex. vid förmaks- el. kammarflimmer
med.sedan 1976av eng. defibrillator med samma betydelse, till defibrillation; av nylat. defibrill´a, till de- och fibrilla´tio ’flimmer’