Svensk ordbok 2009, webbversion

debite´ra verb ~de ~t deb·it·er·ar●sätta upp på skuldräkning för ngn ekon.JFRcohyponympåföra den som på­träffas utan giltigt färd­bevis debiteras 600 kr.kabel-tv-kostnaden bör debiteras per hus­hålldebitera ngn/ngt (för ngt), debitera ngt på ngn/ngt, debitera ngn/ngt (BELOPP)sedan 1668av fra. débiter ’an­teckna som skuld’; till lat. de´bitum ’skuld’ Subst.:vbid1-133059debiterande, debitering