Svensk ordbok 2009, webbversion

damm`a verb ~de ~t damm·ar1ibl. med partikel, särsk.av torka bort damm från ngt hyg.SYN.synonymdammtorka damma (av) skriv­bordetbädda och damma och tvätta○äv. bildligtmed partikelnav försöka åter­uppliva ngt som upp­fattas som ur­modigt e.d. ett lag­förslag från 1980-talet som ut­redningen dammat avdamma (av) (ngt)sedan 16882ge i­från sig damm hyg.vägen dammade i sommar­solen○ofta i opers. konstruktiondet dammade om säng­kläderna○äv. bildligt i ut­tryck för att ngt är ur­modigtett skämt som det dammar omdamma (om ngt)sedan 17513röra sig snabbt och med kraft vard.Nolldamma i väggendamma genom standamma (ngnstans)sedan 1850Subst.:vbid1-132511dammande, vbid2-132511damning (till 1) Vi spelar ett tråkdrag från Wien. Det dammar om den melodin.Povel Ramel, Den gamla restaurangtrion (först framförd i Knäppupp 1, 1952)