Svensk ordbok 2009, webbversion

dagsverke [dak`s-] substantiv ~t ~n dags|­verk·et●mängd arbete som en vuxen (mans)person normalt ut­för på en dag arb.ett drygt dagsverke○förr äv.arbets­dag som en torpare eller en bonde var skyldig att ut­föra åt gods­ägare i stället för att ut­föra annan prestation (betala arrende, skatt e.d.) operation dagsverkeårlig elevmanifestation där pengar samlas in till skol­verksamhet i fattiga ländersedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. dagsvärke, dagsvärk; till dag och verk