Svensk ordbok 2009, webbversion
chanstagare
[çaŋ`s-, çan`s-äv.∫aŋ`s-, ∫an`s-]
substantiv ~n äv. vard. chanstagarn, plur. ~, best. plur. chanstagarna
chans|tag·ar·en●person som påpassligt upptäcker och utnyttjar möjligheter
särsk. i bollspel
spel.sport.yrk.laget gör för få mål och behöver en chanstagaresedan 1957