Svensk ordbok 2009, webbversion

chanstagare [çaŋ`s-, çan`s-äv.∫aŋ`s-, ∫an`s-] substantiv ~n äv. vard. chanstagarn, plur. ~, best. plur. chanstagarna chans|­tag·ar·en●person som på­passligt upp­täcker och ut­nyttjar möjligheter särsk. i boll­spel spel.sport.yrk.laget gör för få mål och behöver en chanstagaresedan 1957