Svensk ordbok 2009, webbversion

certifika´t substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en certi·fik·at·et●skriftligt in­tyg om viss upp­nådd ställning eller kompetens spec. så­dan som ger rätt att ut­öva viss verksamhet rum.samh.flygcertifikatäktenskapscertifikatta certifikat för segel­flygcertifikat (för ngt/att+V), certifikat (på ngt/SATS)sedan 1756bildn. till medeltidslat. certifica´re ’göra säker’, till lat. cer´tus ’säker’