Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
centr·er·ar1ofta pass. el. perf. part.
anordna (ngt på visst sätt) i förhållande till en mittpunkt eller mittlinje
mest i tekniska sammanhang
tekn.han centrerade ringen i hålet○spec. i fråga om justering av föremål med tanke på exakt läge för roterande el. optiska axlarborren var väl centreraden av linserna i linssystemet var inte centreradcentrera ngt (ngnstans)sedan 1832av fra. centrer med samma betydelse; till centrum
2med prep.
inrikta
intresse, uppmärksamhet e.d. mot viss punkt etc.
psykol.JFRcohyponymkoncentrera sig
från det ögonblick hon kommer in på scenen centreras intresset kring hennehan är alltför centrerad på sig självcentrera ngt (kring/på/till)sedan 1945Subst.:vbid1-130225centrerande,
vbid2-130225centrering