Svensk ordbok 2009, webbversion

centre´ra verb ~de ~t centr·er·ar1ofta pass. el. perf. part. an­ordna (ngt på visst sätt) i förhållande till en mitt­punkt eller mitt­linje mest i tekniska samman­hang tekn.han centrerade ringen i hålet○spec. i fråga om justering av före­mål med tanke på exakt läge för roterande el. optiska axlarborren var väl centreraden av linserna i lins­systemet var inte centreradcentrera ngt (ngnstans)sedan 1832av fra. centrer med samma betydelse; till centrum 2med prep. in­rikta intresse, upp­märksamhet e.d. mot viss punkt etc. psykol.JFRcohyponymkoncentrera sig från det ögon­blick hon kommer in på scenen centreras intresset kring hennehan är allt­för centrerad på sig självcentrera ngt (kring/på/till)sedan 1945Subst.:vbid1-130225centrerande, vbid2-130225centrering