Svensk ordbok 2009, webbversion

centrecourt el. centercourtcentercourt [sen´terkårtel.sen`terkårt] substantiv ~en centre|­court·en, center|­court·en●huvudbana på större tennis­anläggning rum.sport.efter­som han var högt seedad fick han spela alla matcherna på centrecourtensedan 1946av eng. centre court med samma betydelse, till centre ’centrum’ och court ’bana’; ur lat. coh´ors ’in­hägnad plats’; jfr kohort