Svensk ordbok 2009, webbversion

böj`prov substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en böj|­prov·et1prov för ut­rönande av ett materials böj­hållfasthet tid.böjprov (av/på ngt)sedan 19102sammanböjning av extremitetsleder för lokalisering av hälta särsk. på häst tid.böjprov (på ngn/ngt)sedan 1947