Svensk ordbok 2009, webbversion
bå
`
rbärare
substantiv
~n
äv. vard.
bårbärarn
,
plur.
~
,
best.
plur.
bårbärarna
bår|bär·ar·en
●
person som bär bår
där en skadad el. död person ligger
samh.
yrk.
sedan 1919