Svensk ordbok 2009, webbversion
bänk`a
verb ~de ~t
bänk·ar●vanligen pass. el. perf. part.
placera på avbytarbänken
dvs. som reserv; i vissa lagspel, t.ex. fotboll
sport.en spelare som varit bänkad i klubblaget är knappast landslagsaktuellbänka ngnsedan 1992Subst.:vbid1-868812bänkande,
vbid2-868812bänkning