Svensk ordbok 2009, webbversion

by`samfällighet substantiv ~en ~er by|­sam·fäll·ig·het·en●organisatorisk sam­hörighet in­om by grundad på gemensamt ägande el. gemensam brukningsrätt av mark jordbr.JFRcohyponymsamfällighet efter skiftet bröts bysamfälligheten sönder○äv.all­männing bysamfälligheten ut­gjordes till största delen av hed­mark○äv. mer abstrakträtt att ut­nyttja gemensam mark sedan 1793