Svensk ordbok 2009, webbversion

bygg`nadslov substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en bygg·nads|­lov·et●till­stånd att före­ta ny­byggnad eller om­byggnad ut­färdat av byggnads­nämnd el. ev. högre instans jur.klubben sökte byggnadslov för ut­byggnadenföre­taget har fått byggnadslov för ett 80-tal villor och rad­hus○äv. om mot­svarande an­sökanvard.få av­slag på byggnadslovetbyggnadslov (för ngt)sedan 1919