Svensk ordbok 2009, webbversion
[-åŋ´]
substantiv ~en ~er
bulj·ong·en●avkok av kött, fisk eller grönsaker
anv. bl.a. i soppor och såser
kokk.JFRcohyponymextrakt
buljongtärninghönsbuljongköttbuljongen kopp varm buljong efter skidturenspäd i grytan med buljongsedan 1664av fra. bouillon med samma betydelse, till bouiller ’koka; bubbla’; jfr bouillabaisse