Svensk ordbok 2009, webbversion

bulimi´ substantiv ~n ●sjukligt begär efter mat som är psykiskt betingat (bottnande i bristande själv­känsla m.m.) och har psykologiska och fysiologiska följder med.SYN.synonymhetshunger MOTSATSantonymanorexi bulimi börjar ofta med att man bantarbulimi drabbar främst tonårs­flickor och unga kvinnorsedan 1887av grek. boulimi´a ’hungersjuka’, till bou´s ’oxe’ och limos´ ’hunger’