Svensk ordbok 2009, webbversion

bulb substantiv ~en ~er bulb·en●runt spol­formig, fram­skjutande del av fartygs­stäv under vatten­linjen på större far­tyg, med upp­gift att minska vattenmotståndet sjö.JFRcohyponymramm bulbstäv○äv. om spol­formig an­svällning nederst på fen­köl på vissa segel­båtarbulbköl○äv. om mer el. mindre lök­formigt organ el. före­målbulbjärnsedan 1896av eng. bulb ’kula; boll; lök’; av lat. bul´bus, grek. bolbos´ ’lök’