Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
buff·ert·en●fjädrande anordning på ände av (järnvägs)fordon, avsedd att mildra stötar
kem.tekn.buffertfjäderfjäderbuffertlokets buffertar○äv. bildligtföreteelse som mildrar effekten av ogynnsam yttre påverkan
buffertlagerbuffertstatbuffertzonmed en ekonomisk buffert är du väl förberedd om det oförutsedda inträffar○äv. om ngt som oavsiktligt fungerar på detta sättde små företagen fungerar ofta som buffertar vid konjunkturväxlingar○äv. om tillfälligt minnesutrymme i datamaskin som används för att undvika överbelastning e.d.○äv. (i sammansättn.) om lösning vars surhetsgrad ändras obetydligt vid syra- el. bastillsatsbuffertlösningen buffert (på BELOPP), en buffert (mellan ngra), en buffert (mot ngt)sedan 1860av eng. buffer med samma betydelse, till buff ’stöt; slag’; jfr 1buffa