Svensk ordbok 2009, webbversion
brö
`
tig
adjektiv
~t
bröt·ig
●
tung och oslipad
allmän värdering
psykol.
brötig rockmusik
brötig sång
○
äv. (om person m.m.)
stökig
första gången hon träffade honom var han macho och brötig
sedan 1995