Svensk ordbok 2009, webbversion
verb brändes bränts, pres. bränns
bränn·as1vålla svidande smärta vid beröring
med.nässlorna brännsbrännassedan 18082närma sig kritisk punkt när ngt ska inträffa
snart bränns det för NN – disputationen är om två månader○spec. i vissa lekar, vanligen i formelliknande uttryck när ngn deltagare kommer nära ett gömt föremålBränns det? ― Nej inte ännubrännas (för ngn/ngt)sedan 1850