Svensk ordbok 2009, webbversion
bry
`
tningsår
substantiv
~et
,
plur.
~
,
best.
plur.
~en
bryt·nings|år·et
●
vanligen plur.
utvecklingstid
särsk. mellan barndomen och ungdomen
tid.
ungdomar i brytningsåren har det ofta svårt
sedan 1888