Svensk ordbok 2009, webbversion

bry`tningspunkt substantiv ~en ~er bryt·nings|­punkt·en●till­fälle när ngn historisk förändring in­träffar allmän värderingsamh.tid.JFRcohyponymbrytpunkt år­talet 1789 markerar en dramatisk brytningspunkt i Europas historiasedan 1896