Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
bryt·ar|spets·en●ofta plur.
endera av flera kontaktplattor i (ström)fördelare
som bryter den lågspända strömmen i fördelarens tändspole, varvid högspänd tändström induceras
eltekn.JFRcohyponymfördelare
byt brytarspetsar och tändstift ungefär var tusende mil!sedan åtm. 1960-talet