Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv brutet brutna
brut·en1som helt förlorat handlingsförmågan
vanligen efter motgångar el. sorger; om person
admin.psykol.JFRcohyponymknäckt
efter konkursen var NN en bruten man○äv.svag och darrande
hon talade med bruten röst om den avlidnesedan 1651till bryta
2som har vikits i hårda veck
för att bli vacker; om servett
admin.heminr.ett dukat långbord med höga vinglas och brutna servettersedan 1755