Svensk ordbok 2009, webbversion

brutalite´t substantiv ~en ~er brut·al·itet·en●det att upp­träda brutalt psykol.ungdoms­gängens brutalitetmilitärens skonings­lösa brutalitet○äv. om en­skilda fall av brutalt handlandeockupations­maktens brutaliteterbrutalitet (mot ngn)sedan 1880