Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv brustet brustna
brust·en●som har brustit
särsk. om kroppsdel
admin.psykol.brusten blindtarmen brusten hälsenaen brusten villatank○äv. bildligt, spec.misslyckad, inte infriad
det brustna geniet NNbrustna förhoppningar○spec. äv.som vittnar om djup förtvivlan
brusten blickhan talade med brusten stämmasedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. brustin; till brista 1