Svensk ordbok 2009, webbversion

bru`njord substantiv ~en brun|­jord·en●typ av brun närings­rik jord med ett skikt av organiskt av­fall och där­under ett lager som genom ut­fällningar från mullagret ovan­för fått choklad­brun färg jordbr.brunjord är vanlig i Mellan­europasedan ca 1615