Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~met
brumm·et●dovt, djupt, långsamt surrande ljud
t.ex. från en motor el. från vissa djur, särsk. björn
tekn.tid.humlans brumbilmotorns stilla brum○spec.radiostörning med låg frekvens
sedan 1834till brumma