Svensk ordbok 2009, webbversion

bru`kshund substantiv ~en ~ar bruks|­hund·en●hund som an­vänds för speciella arbets­uppgifter t.ex. som militär- el. polis-, vakt- el. skydds­hund zool.JFRcohyponymsällskapshund brukshundsklubbsedan 1895