Svensk ordbok 2009, webbversion

bru`kare substantiv ~n äv. vard. brukarn, plur. ~, best. plur. brukarna bruk·ar·en●person som an­vänder ngt samh.yrk.skogsbrukare○särsk.person som är före­mål för vård, om­sorg o.d. 92 procent av Socialtjänstens brukare var nöjda eller mycket nöjdasedan 1814