Svensk ordbok 2009, webbversion

brugd substantiv ~en ~er brugd·en●en stor haj som lever av plankton i norra Atlanten zool.brugden an­faller inte människorsedan 1770av no. brugde, brygde med samma betydelse, trol. till fornnord. bregða ’röra (sig) hastigt’; jfr bragd