Svensk ordbok 2009, webbversion
brottsoffer
[bråt`s-]
substantiv brottsoffret, plur. ~, best. plur. brottsoffren
brotts|offr·et●person som blivit utsatt för ett brott
och ofta lidit fysisk el. psykisk skada
samh.yrk.brottsofferfondbrottsofferjoursedan 1970