Svensk ordbok 2009, webbversion

brottsoffer [bråt`s-] substantiv brottsoffret, plur. ~, best. plur. brottsoffren brotts|­offr·et●person som blivit ut­satt för ett brott och ofta lidit fysisk el. psykisk skada samh.yrk.brottsofferfondbrottsofferjoursedan 1970