Svensk ordbok 2009, webbversion
brottsbalk
[bråt`s-]
substantiv ~en ~ar
brotts|balk·en●vanligen best. f.
avdelning i den svenska lagen som behandlar straffrättsliga frågor
jur.brottsbalken trädde i kraft 1965 och ersatte då bland annat strafflagensedan 1962