Svensk ordbok 2009, webbversion
brotsch
[
bråt∫
]
substantiv
~en ~ar
brotsch·en
●
ett borrliknande skärverktyg för tilljämning av hål i metallföremål
verkt.
en konisk brotsch
sedan 1881
av eng.
broach
med samma betydelse; av fra.
broche
, se
brosch