Svensk ordbok 2009, webbversion
bro`rsbarn
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
brors|barn·et●barn till viss persons bror
yrk.hon hade god kontakt med sina brorsbarnngns brorsbarn, brorsbarn till ngnsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. broþorbarn