Svensk ordbok 2009, webbversion
[brån`s-äv.bråŋ`s-]
substantiv ~n
brons|åldern●vanligen best. f.
en förhistorisk huvudperiod när brons dominerade som material till vapen, verktyg och smycken
efter stenåldern och före järnåldern; i Skandinavien ca 1500–500 f.Kr.
arkeol.tid.bronsåldersgravbronsålderskulturbronsåldersröseNordens yngre bronsålder(på/under) bronsåldernsedan 1862efter da. bronzealder