Svensk ordbok 2009, webbversion
[bråj´-]
substantiv ~n, plur. broilrar el. ~ äv. ~s
broil·ern●snabbgödd kyckling
som är uppfödd i industriliknande anläggning; nästan enbart betraktad som föda
kokk.broileruppfödningextrapris på djupfryst broiler○äv. bildligt om person, t.ex. idrottare el. politiker, som (nästan) uteslutande tränas för sin spec. uppgiftnedsätt.broilerpolitikerde östtyska simmerskorna var rena broilrarsedan 1955; 1976 om människaav eng. broiler ’gödkyckling’, till broil ’steka; grilla’