Svensk ordbok 2009, webbversion

bro`byggare substantiv ~n äv. vard. brobyggarn, plur. ~, best. plur. brobyggarna bro|­bygg·ar·en●person (eller före­tag) som bygger broar yrk.○ofta bildligtperson som ut­gör förmedlande länk t.ex. mellan parter i konflikt han fungerade som brobyggare mellan de o­lika folk­grupperna i om­rådetsedan 1808; bildlig betydelse 1987