Svensk ordbok 2009, webbversion

breakdance [brej´kdäns] substantiv ~n el. breakdansbreakdans [brej`kdans]~en break|­danc·en, break|­dans·en●typ av akrobatisk dans som ut­förs till starkt rytmisk musik och inne­fattar bl.a. rotation av o­lika kropps­delar dans.tid.den svåraste rörelsen i breakdance är huvudspinsedan 1984av eng. break dance med samma betydelse, till break ’(av)brott’ och dance ’dans’