Svensk ordbok 2009, webbversion

1brass substantiv ~en ~ar brass·en1lina som kan vrida en rå i horisontal­led på segel­fartyg sjö.ta hem på lä brassarsedan 1691av nederl. bras med samma betydelse; via fra. av lat. bracch´ium, urspr. ’arm’ 2knappast plur. mängd vard.; åld.utstr.en hel brasssedan 1640av lågty. brass med samma betydelse; till braska
2brass substantiv ~et brass·et1upp­sättning (personer som spelar) mässings­blåsinstrument särsk. i jazz-, pop- el. dans­orkester vard.musikbrassensemblebrasset dränkte sångarensedan 1934av eng. brass med samma betydelse, forneng. bræs ’metall’ 2hasch vard.kokk.röka brasssedan 1976mun och strupe blir torra vid hasch­rökning, precis som när man blåser mässings­instrument