Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
brand|torn·et1torn vid brandstation för brandmännens övningar och för torkning av slangar
mest anv. förr
samh.sedan 19212högt torn med utsikt över större (skogs)område
så att skogsbränder o.d. kan upptäckas tidigt
mest histor.skogsbr.under sensommaren hade man kontinuerlig bevakning från brandtornetsedan 1907