Svensk ordbok 2009, webbversion
bran
`
dbotten
substantiv
brandbottnen
el.
~
,
plur.
brandbottnar
brand|bottn·en
●
eldfast golv som förhindrar spridning av brand från våning till våning
särsk. mellan vind och översta bostadsvåning
byggn.tekn.
sedan 1834