Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
brakte·at·en●medaljliknande hängsmycke från nordisk forntid
vanligen av guld
numism.○äv. om en typ av tunt medeltidsmynt som präglats bara på ena sidan varigenom präglingen framträder negativt på den andra sidansedan 1746; 1852 om smycketill lat. bractea´tus ’överdragen med guld’, till brac´tea ’tunn metallplåt’