Svensk ordbok 2009, webbversion

bouquet [boke´] substantiv ~en [boke´n] ~er [boke´er] bouquet·en●karakteristisk (an­genäm) doft och smak särsk. hos vin och konjak kokk.JFRcohyponymarom ett dessert­vin med fin bouquetsedan 1828av fra. bouquet ’bukett; doft (hos vin)’; jfr bukett