Svensk ordbok 2009, webbversion
[bårt`-]
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
bort|fall·et●det att en viss del går förlorad eller inte kommer med i sammanhanget
statist.tid.en momssänkning skulle innebära ett stort bortfall av skatteinkomster○särsk. i statistiska sammanhangmed ett så stort bortfall är undersökningen inte tillförlitlig○äv. konkret om den del som fallit bortbortfall (av ngn/ngt), ett bortfall (på/om TAL)sedan 1866