Svensk ordbok 2009, webbversion
[bårt`a]
adverb
●på ngn annan (avlägsen) plats
än den som framgår av sammanhanget
rum.JFRcohyponymväck
därbortahan är ofta borta från jobbethon var bara borta från sammanträdet i några minuterhålla bilarna borta från stadskärnan○spec. betr. viss plats som inte är den där talaren etc. befinner siglångt borta i norrhon är borta på studieresa i USAde står där borta vid pianot○särsk. i mots. till hemmet, hemorten etc.de ska vara borta hela veckoslutetborta bra men hemma bästlaget har en svår match borta i nästa omgång○ofta enbart med tanke på frånvarointe närvarande eller existerande
plånboken hittades men pengarna var bortaden skyddande växtligheten är bortamånga kulturminnesmärken är borta för alltid○äv. bildligt i uttryck för liten aktualitet, uppnåelighet e.d.alla tankar på försoning var bortade försökte hålla skandalen borta från valrörelsensegern var inte långt bortahålla fingrarna bortasefinger
sedan början av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. borto, borta, urspr. dativform av fornsv. bröt ’väg’; jfr bort
Borta bra men hemma bäst.Gammalt ordspråk
[bårt`a]
adjektiv,
ingen böjning
●endast predikativt
helt utan kunskaper eller färdigheter
på visst område el. i allmänhet
ngt vard.psykol.han var så borta när det gällde det praktiska att han inte kunde koka ett ägg○äv. allmännareutan medvetande
hon fick en batong i huvudet och var borta några sekundersedan 1851se 1borta