Svensk ordbok 2009, webbversion
[bårs`t-]
substantiv ~n äv. vard. borstbindarn, plur. ~, best. plur. borstbindarna
borst|bind·ar·en●person som (yrkesmässigt) tillverkar borstar
mest histor.yrk.röka som en borstbindarese1röka 2
supa som en borstbindaresesupa
svära som en borstbindaresesvära 1
sedan 1734idiomet supa som en borstbindare efter ty. wie ein Bürstenbinder saufen; jfr borsta ’supa’